Seriöööööööst!

Har grava problem att lära mig mitt nya nummer.
Eller nya & nya, har haft det i 2 månader typ. Crapz.

Varför har jag 2 bloggar?
Guh, ät bajs.

Nuffie!

Sluta härma mig.
Skaffa ett eget liv istället för att härma mitt.

MIN LILLE CHAN. Kom med något eget.

Nu ska jag mysa med min pojkvän.

Min lille nuffie. <3

Arger.

Genom hela våran vänskap gjorde du inget annat än att utnyttja mig.
Bara tog åt dig av saker som aldrig var menat till dig & blev arg för saker som inte ens existerade.
Sen, hur fan kan du förvänta dig att jag ska kämpa för en vänskap när du säger att den bara ska finnas där samtidigt som du inte kan lita på någon?
Varför ska jag kämpa för någon som egentligen inte tror på vänskap?
Så jävla feg är du med som inte ens kan avsluta en konversation utan väljer att ignorera allt så att sanningen inte kommer fram för du är helt instängd i din bubbla.
Ja, fyfan vad synd det är om dig när du inte kan lyssna på sanningen.

Jag säger som Timbuktu
"Vill hellre genomleva 99 jävla vintrar, rulla naken övver krossat glas, äta fimpar än att någonsin igen behöva känna dina vibbar.
Du ljög fan bättre än delfinerna simmar."

Vad är det med folk egentligen?
Alltid är det sånt jävla gnäll. (Ja, jag är medveten om att jag gnäller nu.)
Alltid gör man fel för allt måste alltid passa ER.
Men ni får ju för fan skylla er själva om ni inte kan vara ärliga & stå upp för hur läget faktiskt är.

Nepp.. då är det vårat själv för vi inte har "listat ut" era problem.

Bete er.

Gadda & kötta!

Nu i veckan blir det en plingeling till Emil! Vet inte om resten av ryggen blir klar på en gång eller om det tar två sittningar, kanske mer eftersom det är ganska mycket som ska göras & täckas.

Är så himla glad att jag inte behöver vänta enda fram till hösten för att gadda mig. Det kommer bli så fett när det är klart & jag är så glad så jag måste skriva av mig, hoohoh.
Förhoppningsvis blir det en tid till juli någon gång. Emil är så jäkla snabb så man behöver aldrig vänta länge när man vill plåga sig själv lite med nålen!

Åh. *Happy panda*

Taxidriver!

Bojkotta.

Our words only betray us.

Jag hänvisar egentligen till min andra blogg : http://hannimammi.blogg.se/
Men jag publicerade precis ett inlägg & här ska jag kladda ur mig något som tyngt mig ett tag.

Jag saknar dig kan jag väl börja med. Jag vet inte ens vilket hem du ligger på, om du ens gör det för man får aldrig veta så mycket när man frågar. Jag undrar hur du har det & jag skulle vilja ringa dig & berätta saker för dig. Om jag visste vart du befann dig skulle jag vilja åka & besöka dig men jag hade säkerligen inte vågat. I hela ditt liv har du bara slagits & det sista jag vill är att tynga dig mer.

Jag har burit på sådan vrede & du har gjort mig besviken så många gånger för jag har alltid hoppats. Trots alla år vet jag inte om du står kvar på samma plats eller om ens någonting är bättre. För alkohol & tabletter är det enda som verkar kunna trösta dig. Men det kan inte rädda dig & det vet jag att du vet om.
Jag har blivit visare, insett mer.
Det är ingen annan än du själv som kan ta steget & det tror jag du vet själv.
Jag önskar vi kunde trolla dig ur skiten. Jag saknar dig.

Nu står du där på gatan
Sargad av tiden
Huden är grå
Din hållning förvriden
Vill säga nånting men jag kan inte tänka klart

Mina minnen höll mig uppe varje dag
Du är som att andas för
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år

It's just a little to late.

"A true friend stabs in the front."

Dålig stil, men men.

Where do we fall ?

Glömde ju länka till den nya!
Anledningen till att jag bytt är för att andra faktiskt kan kommentera på den andra.

http://hannimammi.blogg.se/

It's over and out for you my friend.

Tanken har slått mig att lägga ner denna bloggen eftersom jag börjat med den nya...
Hm...
Nej, det får nog bli att behålla den ändå, eller ?
Den andra kommer i alla fall bli uppdaterad oftare men här kommer det nog skrivas när jag är riktigt förbannad eller av andra anledningar.

It doesn't matter anyway.

Jag går nu & jag är starkare än du.

Du kommer aldrig förstå hur det är att leva som jag gör.


Klick klick! ~

You stand so tall with the weight of the world on your shoulders.

Don't let them break you.

Usch & yeah right.
Idag ringde min barnmorska & berättade att varken hon eller läkarna hade sett så grymt dåliga blodvärden på länge. Jag fattar inte hur jävla mycket mat man ska behöva trycka i sig egentligen för att allt ska vara så "perfekt" som möjligt. Läkaren trodde inte heller att jag tog mina järntabletter eller åt mat överhuvudtaget. Jag är faktiskt noggrann med att ta järntabletterna & äter gör jag som vilken normal människa som helst.
Förlåt mig för att jag inte känner för att proppa i mig hur mycket mat som helst eftersom jag redan har komplex över mina feta lår osv. Med Luna är det okej eftersom att hon tar allt & lite därtill ifrån mig & vid detta tillfälle önskar jag att jag älskade typ blodpudding så att järnbristen inte behöver bli så överdriven.

Imorgon ska jag ner till apoteket & köpa nya järntabletter + några andra piller som de har skrivit ut till mig. Nästa vecka skall jag även börja få dropp vilket jag inte ser fram emot eftersom att Viktor inte är här & jag måste besöka sjukhuset själv. Eller helvetesgapet som sväljer allt som tar sig in där. Detta svider ordentligt i min plånbok då det kostar 800 para för att enbart få dropp 3 gånger. Mamma & pappa sa att de skulle betala men jag känner mig ändå dum som lever på dom eftersom att dom kanske inte heller har det så himla bra ställt ekonomiskt.
Mitt konto : 150kr.

Egentligen har jag ingen lust att göra något av detta men eftersom att det är jag som råkar illa ut på förlossningen så är det väl bättre att vara på den säkra sidan. Barnmorskan & läkaren är i alla fall mycket snälla & var väldigt oroliga & ville det bästa eftersom de är oroliga att jag ska stryka med om vi inte tar till de medel som finns för att göra mig så "stark" som möjligt till förlossningen.

Btw, varför är folk så himla ego hela tiden & tror att världen kretsar kring dem ?

Foam a lien!

Växjö igen. Suger ju dase.

Alltså WOOKADE GRÖNSAKER = EPIC WIN.
Seriöst...!

But what I do have are a very particular set of skills; skills I have acquired over a very long career. Skills that make me a nightmare for people like you.
~
I will not pursue you. But if you don't, I will look for you, I will find you, and I will kill you..

Hit me with lightning.

Sista timmarna i Varberg. Pappa kommer hem & slänger fram ett papper med ett urgulligt hus! Vi ska snart åka iväg för att titta på det & ser hur det ligger osv. Visningen missar jag dock så mamma & pappa ska titta på insidan & allt därtill på onsdag. Det hade varit grymt om vi fick det & man kan ju alltid be & hoppas på att det går vägen. Det ligger i Veddige & bussförbindelser är jättebra & jag bor hellre i Veddige än... gatan ?
Jag har kollat in en massa bilder på hur det ser ut på insidan & allt var jättegulligt, förutom ett par bedrövliga taper som fick mig att vilja spy, men det kan man göra sig av med!

Blev fotograferad av Mimi idag med! Hon fick fram hur många snygga bilder som helst & jag blev verkligen jättenöjd. Brukar alltid känna mig fet framför kameran & nu när jag bär på en extra person känner man sig knappast lättare. Jag måste erkänna ändå att jag ser grymt fet ut på vissa bilder men i helhet så blev det riktigt många fina faktiskt.
*Suck*
Nu är jag riktigt trött, men bara två veckor kvar sen kan jag bara stänga av!

A road that never ends.

Rättpsyk om någon timme.
3 veckor kvar i skolan.
4 st av mina nya tatueringar är klara! <3
2 dagar kvar tills jag åker hem till Varberg.
Datorn rensad & blev helt plötsligt mycket mer attraktiv.
Åsa luktar fis.
Bea & Anne ringer mig ofta, det gör mig skitglad.
Åsa luktar ännu mera fis...
Träffen med Per-Olof avklarad så jag får ledigt från skolan.
Ca 1 1/2 månad kvar till förlossningen.
Blir erbjuden babykläder vilket är himla uppskattat!
Fick vi det avklarat med att skolan är fett jäkla dryg just nu ?

Ett kortfattat inlägg men jag är så himla trött på skiten nu! Vill bara flytta tillbaka till Varberg & slippa den här asahålan.

Frozen banana rollin' closer to the edge.

Jag reser mitt gevär & blir en soldat för dig.
Jag tror inte på att låta sig själv vara en slagpåse.
Men det är okej för dig att blunda.
Jesus, din kärlek har inga gränser.
Ni har inte ens förstått ordets innebörd.
Även om mina knän blöder så ser ni bara grönt.
"Ska du vänta tills stolpen blir grön? Kör!"
Ni vänder & hör vad ni vill.
Hur kommer det sig att i "eran värld" är allt okej?
För i "våran" är det tydligen inte det.
Verkligheten är densamme för oss alla vad man än lider av.
Känslomässigt, mentalt blinda.
På era A4.

The come and go like you = Erase the face of you.

Det finns ingen sann kärlek i dig, du är känslomässigt färgblind.

Till något helt annat var känslan i morse helt bedrövlig för jag hade ingen lust att pallra mig till skolan. Åsa sa till den andra delen av våran grupp att jag var så arg att jag inte ville prata med dem. (För er som vet hela historien vet vad det handlar om.) Nu framstår jag säkert som den mest omogna tjej som vandrar på Tellus, men ärligt talat så bryr jag mig inte. Jag hade även inte tänkt prata med någon av dem, jag hade bara tänkt ignorera dem & vill de mig något så är det bara att komma fram & börja snacka med mig. Känner dock att det är meningslöst att ödsla tid på folk som har brist på förståelse.

Jag fick pratat med mina två lärare i alla fall & vi pratade om hur jag skulle göra med det jag "missat" & hur den kommande månaden kommer att se ut. Jag förväntade mig inte någon form av mänsklighet från någon av dem men de visade sig vara mycket förståndiga! Helt underbart att man kan ha så himla fel som jag hade. Vi la upp en plan i vilket fall som jag ska knalla vidare på denna månaden så hoppas jag på att jag fixar kurserna!

Imorgon åker Viktor iväg till Italien på turne = ballz.
Detta ger mig dock tillfälle att terrorisera Åsa & ödsla min tid på mindre meningsfulla grejer. Typ sitta & häcka eller om man ska ta tummen & röven & läsa på allt som går & allt som har med skolan att göra.

Helgen i Varberg var för övrigt sjukt jädra värd! Tack till er som förgyllde den. <3

Great deal from killzone.

Blir så förbannat trött på folk ibland, allvarligt talat. Vi skickar vårat folk till 2 onödiga skitkrig & kör kraven upp i röven på alla invandrare som faktiskt kommer hit. Inte heller på alla invandrare utan enbart de som kommer från Afghanistan. DRA TILLBAKA VÅRA TRUPPER FÖRIHELVETE! Vi är där & skjuter på dom så det borde la fan inte förvåna oss att de kommer hit ? Vi gör ingenting mer än att sabba! Dra tillbaka trupperna, allting & ta pengarna som går åt till kriget genom att bygga upp landet eller whatever. Donera alla dessa pengar till landet istället för att spendera det på att "skydda deras land."
Vi har inget där att göra! Vadfan har de någonsin gjort mot oss ? Yppar någon idiot att vi är där för att "ha koll" på dom för att FN anser det så tycker jag lika gärna att vi kan skicka ut trupper till andra länder. Fagz.

Massinvandring ? My ass... så jävla mycket skitsnack. Alltså jag har så mycket jag vill bara vill skriva av mig men det känns som att jag skulle bränna sönder tangentbordet med allt som jag har att skriva. Så jag drar dissen & karvar fram bra citat.

Bästa : "Men nu har 5,7% röstat på detta & då får du respektera det, det är det som är demokrati.
Nej, det är det fan inte, det är inte demokrati att jag håller med bara för att du har röstat fel, helvete heller.
Ja, men det sitter ju en massa folk i din publik som har röstat på sverigedemokraterna.
Jag bryr mig inte, för min del om du har du röstat på Sverigedemokraterna kan du gärna skjuta dig, jag bryr mig inte.
Ahmen, folk kan ju ta illa vid sig.
Ja & jag tog illa vid mig av din röst så då jämnar det väl ut sig så vad fan är problemet ?"

Jag kunde inte lagt fram det bättre själv. Jävligt rätt!
Inga som helst problem med andra nationaliteter men så fort hudfärgen inte stämmer eller religion då är det fan inte okej. Sverigedemokraterna, ni är så körda så jag vill spy på er. man har ingen lust att faktiskt försöka se lite hur allting håller ihop. Neeej, vi vill inte ha lösningen på problemet vi vill bara diskutera det. Idioti.

Jaha, livet annars ? Lyckats kapa fram internet lite idag därav detta inlägg fyllt av perfektion. Eller ?
Jag vill ha min baby nu...

Just who would I call, I'm seeing a part but I'm hearing it all.

Vi börjar med en irriterande tanke. Jag spyr på folk med den där överdrivet självsäkra attityden som tror att världen enbart kretsar kring dem. Tar åt sig av allt & kan inte inte heller tänka sig att dela med sig äran med någon, (om de nu skulle gjort någonting bra.)
Att ställa upp för andra är även ett problem som vi INTE ska missa eftersom det är ALLT dessa människor tycks göra. De väljer helt enkelt att inte ställa upp för andra eftersom de är upptagna med sina egna spegelbilder eller med att bygga altare så de kan offra till sig själva, eftersom de anser sig själva vara allsmäktiga.

Nu vidare till något helt annat, Farmor! Sicken underbar kvinna till farmor jag har. Utan henne skulle livet utan tvekan vara tristare. Hon är min klippa som aldrig någonsin ger vika & jag förstår inte hur hon idag orkar stå på benen efter all skit som hon har fått gå igenom. Bara för att vi är kristna går vi då inte miste om livets misär & all skit världen har att erbjuda. Vilket jag faktiskt trodde som liten. Jag tänkte alltid "eftersom det jag tror på är rätt så borde Gud skydda mig från allt som är ont."
Tack Gud att jag blivit klokare med åren & inser att det faktiskt inte är så.

Graviditeten då ? Den rullar på men inte utan att lämna sina spår. De senaste 3 veckorna har jag känt mig konstant nedstämd, knappt kunnat sova & det har varit en kamp att ta sig upp ur sängen. Bara en månad kvar i skolan & här i Växjö sedan så kommer jag hem till Varberg igen. Vilket jag tror kommer underlätta då jag har släkt som ibland verkar lite mer taggade på att jag ska ha barn än vad jag själv är.
Idag blir det att städa gaskammaren & sen imorgon har jag en lektion. Efter den blir det hemresa till Varberg igen & stannar tills på söndag. Har fortfarande inget internet i Varberg, ballz!

See you again. ~

Bara en dag kvar tills pappa kommer & hämtar mig! Har varit ensam här i två veckor nu, mer tror jag till & med.
Anyways!
Den tiden jag varit vaken idag har jag inte kunnat tänka på bra idéer till då jag ska gifta mig. (Störtlöjligt kanske.) Men när man är tjej så är det lätt att drömma sig iväg. Nej, jag skrämmer inte iväg min pojkvän genom att skriva sånt här. Kom på en låt som är så himla uppenbar är "våran" eller "mig till han" låt kanske. För övrigt när jag pratade med Bea för ett tag sen så frågade jag henne om hon skulle vilja vara brudtärna, haha. Det sa hon att hon kunde, yeah.

Jag & Viktor har faktiskt snackat en del om att gänga oss men vi har varken bestämt datum eller förlovat oss. Det känns jättefint att bara kunna ha pratat om det utan att boka in något. En till grej som är askul är att Viktor med har massa idéer. Jag trodde att det skulle vara som vanligt att tjejen fixar till allt men Viktor har kommit med asmånga urgulliga idéer!

Shit, meningslöst inlägg ? Haha.
Nu är jag i v.29 & nu är det inte så himla lång tid kvar! På ett sätt hoppas jag att jag föder lite tidigare än beräknat för jag är så himla uppspelt, vill inte vänta fram tills den 2 maj. När det kommer till framtiden gäller det att inte räkna allt för långt fram, men att slå en tanke åt det hållet är ingen fara. Jag vägrar bli en av de där kvinnorna som ska jaga efter en karriär & slänga in barnet på dagis så fort som möjligt. Jag är ganska anti-dagis eftersom jag anser att det är viktigt med att man får en ordentlig anknytning till sitt barn.
Jag är 100% säker på att anledningen till att jag & mina föräldrar har en sådan bra relation idag är för att mamma var hemma med mig & Tim. Jag lever hellre ett fattigt liv med en hel familj än rikt med trasiga band.

När jag växte upp hade vi i princip inte mycket alls. Pappa slet som ett djur medans mamma tog hand om mig & Tim. Jag hade inte kunnat varit tacksammare. Ändå kände jag alltid att pappa fanns i närheten även om han jobbade mycket. Vi hade inte alls mycket men vi hade utan tvekan en underbar (& skadad) släkt som alltid stöttade oss. Som grund hade vi Gud. Vi kanske inte var populärast eller rikast men vi hade det vi behövde för att klara oss & det var Gud. Jag kan inte med ord beskriva hur tacksam jag är för hur otroligt visa föräldrar jag har & jag önskar att jag kommer lyckas bra när jag följer i dem i deras fotspår.

When we don't speak...

When the oven doesn't work...

Nu ska jag tydligen gått upp mellan 7 - 11 kilo. Babyn har det bra, väger som den ska & allting ser fint ut. Jag har dock bara gått upp 2 kilo.
Allt detta tjat om att man måste öka i vikt så jäkla mycket när man är gravid tror jag är lite myt. Jag kan visserligen förstå om man vill att små & smala tjejer ska gå upp i vikt när de blir gravida. (Då menar jag verkligen små tjejer som kanske borde ha mer fett utan att vara gravida.)

Men då jag är "normal" eller vad man ska säga så tror jag inte att man behöver lägga på sig 15 kilo till för att kunna föda. Jag äter som jag brukar & har faktiskt ändrat mina vanor ganska rejält till det nyttigare. Självklart förstår jag att jag kommer behöva gå upp mer än enstaka 2 kilo men jag är bara så trött på allt detta gnäll om att man MÅSTE lägga på sig si & så mycket. Jag har redan tillräckligt med ångest över min "normala" vikt & att bli fetare är inte så himla kul.

Nu börjar det dock kännas mer okej & mer acceptabelt för min del. Jag tror inte att min kropp kommer att ändras så mycket mer än vad den faktiskt redan gjort. Allt har lagt sig på magen & jag tror att det kommer fortsätta så tills jag faktiskt får barn.

Nu har jag klagat för dagen. Imorgon är det tenta & jag är inte speciellt taggad.
Over and out!

Salvation is here, I dare you to move.

Det finns alltid något att skylla på, för mycket hormoner. Jag är gravid annars hade jag väl haft en dålig dag ?

Det är inte så lätt att tro på vad ni säger när ni inte uppfyller det.
Kan man inte bara lägga av med att säga saker som man ändå inte menar/uppfyller eller gör ?
Jag tycker bara det är lite tröttsamt, jag hade säkert orkat mer om jag inte vart gravid. Kanske inte brytt mig lika mycket.
Men nu är läget såhär & då blir jag trött.


Det är då du blir min tillflykt, Gud.
Tack för att du är den stadiga klippa jag kan lägga mig ner på & veta att du aldrig rubbas.

We were meant to live for so much more
Have we lost ourselves?
Somewhere we live inside

I want a ticket to anywhere, maybe we make a deal ?

Ja. Problem.
Visst har vi dem allihopa ? Det är något som binder ihop varenda människa som vandrar på denna planet. Alla har problem & det finns inte något sätt att fly ifrån dom. Hur mycket jag än tror på Gud, eller hur kristen man än påstår sig vara så är det inte alltid så mycket lättare.

Just nu är jag skittrött på allt. (Som ni vet, när man säger allt menar man bara en del.)
Jag är så himla trött på att alltid höra att det är jag som ska ändra mig, anpassa mig för att få ett förhållande att fungera. Då menar jag inte bara mellan mig & Viktor utan även med andra.
Är Sjöholms släktet så himla dömt att konstant vara hemska & alltid behöva ändra sig ?
Stackars Luna, kommer jag med bli sådan ? Försöka ändra henne ? Anus.

Vet ni, jag har kanske inte alltid lust till att vara den bättre. Varför ska jag alltid ha fel ? Jag kanske också vill vara envis & ha rätt någon gång. [Du läser ändå inte min blogg, whatever.]

Jag är trött på att känna mig ensam. Kunde lika gärna ha köpt en låda & parkerat den utanför universitetet & bott i den eftersom jag egentligen inte behöver mer plats. Jag får väl plats i en låda ? Kanske en ganska stor, men ändå. Dagarna det regnar så får jag väl bara fälla upp ett paraply.
Trött på att vara här i Växjö, allvarligt talat jag hatar det här stället. Åsa är fan det enda som är kul här. Det är tom roligt att plugga ihop med henne! Vi skrev våra rapporter ihop & hängde en hel dag. Rapport skrivandet var ju i sin del skittråkigt men bara umgänget var najs.
Nu märker jag själv att jag blir för positiv & får skärpa mig eftersom jag är sur, ledsen, förbannad & känner mig allmänt övergiven.

Hormoner eller inte, jag känner mig avundsjuk & inte älskad direkt.
Fuck off!

You gotta make a decision, leave tonight or live and die this way.

Man säger ju att man ska bli bättre på att skriva/blogga men man blir ju aldrig bättre. Inte jag i alla fall. Nu är det första gången jag skriver på nån vecka eller så. Lider av förkylning, halsont & ögoninflammation.

Läste igenom min dagbok igår & insåg att jag varit allt jag avskyr. Kanske att jag avskyr & hatar det eftersom jag själv varit så svag. För jag kan inte se det på något annat sätt än att jag var svag. Det handlar om val.

"If you don't stand for something, you'll fall for anything."

Allt ni står för & gör, hatar jag. Det innebär inte att jag hatar er. Bara att era handlingar får mig att må illa. Det finns säkert saker jag gör med som får er att tänka likadant. När jag läste igenom min dagbok skämdes jag så innerligt mycket för hur jag varit. Samtidigt kan jag skratta mig lycklig för att jag nu insett vad som är bättre.

This is the uncut version of life.

Idag börjar skolan igen, jag är verkligen inte alls taggad. Det ska dock bli asroligt att få träffa min älskvärda grupp 6 igen! Det är den enda niten med att ha blivit gravid, att jag inte kommer gå med dem resten av de 3 år som behövs för att klara utbildningen. (Om jag ens kommer gå klart hela?)

För övrigt måste jag skryta om hur himla tuff jag känner mig när jag sätter i mina linser! Känns annorlunda, men det är ju det som är meningen. Eller ? Nu måste jag iväg i alla fall!

Sweet words that I want to give you.

Svårt att andas, kommer inte ut.
Skit.
Förbaskat.
Varför ska jag vara bestraffad med dumhet?

Du är så jäkla elak, Hanna.
Fuck you.

I could really use a wish right now...

Dröm det, hitta det, lev det.
Med enbart min fantasi kan jag inte ens bygga något så vackert som dig & tro mig när jag säger att min verkstad är stor.

Från pojken som jag tyckte verkade nördig men snäll har du blivit min viktigaste ljusstråle. För varje dag förstår jag dig mer & mer även om vi hamnar i små gräl. Om jag ska jämföra då med nu kan jag bara se på det positivt eftersom vi båda utvecklats så otroligt mycket. Innan kunde vi bråka över ingenting & jag blev förbannad på minsta lilla grej. Idag är det annorlunda för jag vet vilka strängar jag ska spela på. Du är musiker & du har nog redan från början kunnat läsa av mina melodier. Det känns som jag utvecklats mer & blivit en bättre livskamrat för dig.

Nu ska vi ha barn ihop, långt ifrån planerat egentligen. Jag hade velat vänta men varje gång du ler åt mig så känns det inte som att detta kommer bli något problem. Jag tror detta för oss närmare varann & jag blir mer säker för varje dag som går att vi kommer klara av det här, även om det kommer bli jobbigt som fan. Min Gud, du & min familj är de enda som jag känner stöd ifrån. Från äldre & erfarna får jag höra hur många det är som säger att hela grejen är så stor & hur coolt det är. Att de ställer upp för en om det behövs men när det väl kommer till krita så går de sin väg. Det återstår att se, jag tror jag kommer tappa kontakten med ganska många men jag hoppas att de som jag bryr mig om finns kvar. Annars har jag min kärna.

Jag vill inte framstå som varken bättre eller mer vuxen än någon annan bara för att jag ska få barn. Jag är frustrerad & riktigt rädd över hur allt kommer att bli, livrädd. Jag tycker det är jobbigt nog att ta ansvar för mig själv & nu ska jag ta hand om ett nytt litet liv. Det är ansvar & såklart det är vuxet, men jag hatar att framstå som att jag är så jävla duktig. Jag är bara rädd.

Viktor, min bästa vän, min älskare & min andra bättre sida. Jag är kanske gammalmodig & folk kanske anser att mina åsikter är värdelösa eftersom att det är många som tror att inga håller livet ut. Jag lovar dig att jag skall göra allt i min makt för att vi ska hålla livet ut. Jag skulle kunna falla ner på knä vilken sekund som helst för att be dig gifta dig med mig. Min ekonomi är inte den bästa så det får bli utan den där feta ringen isåfall. I helhet så älskar jag dig mer än något som existerat. Jag har fallit så djupt in i dig att det känns som att vi blivit en. Som att när du är borta så är det någonting som fattas hos mig. Jag skall göra allt i min makt för att vi ska åldras ihop & jag ska hoppa över vartenda jävla hinder som behövs för att jag ska kunna få vara med dig. Livet är så mycket fetare när du är i det!
Jag älskar dig.

Would you take the place of this man ? Would you take the nails from his hands ?

Idag har jag ont i magen.
Ikväll ska vi till min morbror på fest.
Den 9:e åker jag tillbaka till Växjö, vilket suger. Det var allt!